fredag 30 november 2012

ordspråk eller sånt man bara säger?

Det finns ordspråk som man kan använda i alla möjliga och omöjliga sammanhang.

Den här har jag i min hall....


Det roar alltid någon. Kanske mest jag som ler när jag tittar på den?

Nu ska jag och kameran ut och fotografera - fick en massa användbara förslag (iofs inomhus-tips) när jag kollade på den här sidan (tack kära du!), men jag kan säkert göra nåt av det även utomhus.
Sen håller jag helg och laddar batterierna - ledig i tre dagar utan nånting planerat - men det blir väl att jag tar upp jullådan och sätter nån adventsstjärna i fönstren. Jag menar, det är ju första advent på söndag och hujedamig vad tiden går fort!!

onsdag 28 november 2012

mycket som är uppe nu...

Då var mina vindspel på plats, lite provisoriskt. Mest för att jag verkligen ville få upp dom och kunna gå förbi ibland och bara peta på dom lite....så att de snurrar och man bara hummar för sig själv och säger ja jisses vad de är vackra.

En sak är säker, de är väldigt svåra att fotografera så att man ser hur vackra och fantastiska de är...
 
 
 
 
Jag försökte verkligen att ta många snabba foton för att få fram elegansen när den snurrar, men min kamera ville inte alls vara snabb, så den får nog lämnas hos farbror kamera-doktorn för lite service.
 

Ojdå, bilden blev väl inte den bästa, med persiennen halvt neddragen så. Men en hyfsat bra närbild på vindspelet blev det iallafall.



Jag måste köpa fiskelina som jag kan ha som upphängningstråd, så ser det ut som om vindspelet hänger i luften, för den där vita tråden ser ju bara tråkig ut.

- och håll i dig - som du ser så har jag hängt upp julgardiner. Jag. Wow alltså! Gardiner i allmänhet och julgardiner i synnerhet är inte "my cup of tea" om man säger så. (Men man kan ju alltid ändra sig).

De här är nog de enda julgardinerna som jag bara fallit pladask för när jag såg dom för första gången (hos min älskade A) och skulle jag nångång få den tokiga idén om att ha speciella gardiner till jul - ja då var det dessa jag skulle ha. De köptes i en väldigt speciell butik lååångt ute på landet, nämligen den här när de hade rea förra hösten och eftersom jag var "lite justerad i kroppen" (diskbråck) förra julen och inte var speciellt road av att "hålla jul" så i år är det första gången de är uppe. Bara en sån sak.

Det kommer förresten en (läs; TRE) specialare inom kort - åh vad det ska bli spännande!

julbord m.m. med firman

Sådär ja, nu har jag hunnit med att gå på julbord med firman. Av hänsyn till kollegorna kommer ingen av dem att finnas med här men det är ju inget spännande med dom och det skulle ju handla om julbordet m.m.

Jag vet inte om jag har blivit kräsen eller nåt för jag åt ingenting av de varma rätterna. Tur var väl det, för de flesta av kollegorna klagade på just det varma.
Jag valde istället att vräka i mig sill i olika inläggningar (det fanns massor!).....


Sen åt jag så klart lax i olika former...


...och givetvis åt jag räkor...



Jag gick och hämtade kall mat två gånger....och sen avslutade jag det hela med....godisbordet...


....och åt mest av...vit, ljus och mörk toblerone...(jag hade till och med några stycken med mig hem)...


och förresten - jag hann (orkade) med en l.i.t.e.n. skål med risgrynsgröt. Jag hittade inga clementiner som jag isåfall skulle blandat ner i gröten, ja inte hela clementiner utan bara klyftorna i mindre bitar, så då fick jag försöka klara mig utan (och det gick bra. Om någon undrade).


När vi var mätta och belåtna var det tid med m.m. Vilket innebar....bowling!

Jag började lite försiktigt - jag ville ju inte skrämma kollegorna med att visa att jag var värsta proffset. Det var en jäkla dålig taktik för jag var försiktig (läs urdålig) hela tiden kändes det som.
Jag var dessutom rädd för att skada mig (igen) och nämnde hela tiden (som nån bra ursäkt); "jag tar det försiktigt, jag har ju haft diskbråck".

 

Sen tyckte jag att det gick hur bra som helst. Nästan.
Firman var uppdelad i två lag - mitt lag hann med att spela fyra omgångar. Jag vann två omgångar, kom tvåa en gång och sist en gång.

 
...inte illa pinkat av mig eller hur?
(jag vet inte varför jag la till med den här minen, men det är väl för att jag hatar att bli fotograferad och då kan man ju passa på att göra nåt knäppt bara för det)

tisdag 27 november 2012

ett litet (halvstort) paket från...

Ännu en "överraskning"!

För ett tag sen fick jag tips av en älskad vän (tack!) till den här sidan och blev bara sååå förälskad! Jag bestämde mig där och då och gjorde en beställning, som kom idag...




Jag har ingen trädgård och inte heller nån odling att hurra för på min balkong,
men det här företaget hade ju lite annat kul...



Vindspel utan ljud !! Bara sååå fräcka!!
Vindspel som lurar ögat kan man säga.


När den här hänger uppe och man sätter lite fart på den,
så ser det ut som om kulorna flyttar sig uppåt eller neråt beroende på vilket håll man snurrar den på.

 
och så en sån här...bara så läcker!
 

Jag gillar vindspel men kan aldrig bestämma mig för om de ska vara av trä eller metall. Det är ju egentligen ljudet som är viktigast. Eller är det ljudet?? Näe, jag kan definitivt vara utan ljud, för det här två är fantastiska!!! Jag struntar i dom där andra.
Jag tänker dessutom hänga dom inomhus i nåt fönster och bara gå förbi nån gång då och då och sätta lite snurr på dom och bara njuta...

söndag 25 november 2012

Jag hänger inte med längre

Ibland händer det saker snabbt och som gör att jag inte alls hänger med i svängarna. Bara det här med planteringarna runt mitt hus. Från den ena dagen till en annan så är det alltid nåt som hänt. Nästan iallafall.

Först såg jag fyra killar som kom dragandes på nåt stort. Det såg tungt ut och de gick absolut inte alltför fort, men tillräckligt snabbt för att jag inte skulle hinna med att ta fram kameran iallafall. Resultatet ligger här:

 
Ett stort träd som tydligen ska planteras i den där ringen.
Ska bli kul att se när det har kommit på plats.
 
 
Sen hade de planterat några små träd, lite buskar och en hel del plantor av nånting.
Tänk vad det kommer att bli fint!
 
 
 
 

vilket söndagsnöje...

Varje dag cyklar jag en speciell väg till jobbet. Varje dag ser jag en "räknare" som står på ett ställe utmed cykelvägen. Jag blir lika glad varje gång jag passerar stället (behövs inte mycket för att roa mig alltså), för den visar olika siffror varje dag... Den här räknaren räknar alltså hur många cyklister som passerar från detta hållet varje dag - och sen är det en annan siffra på baksidan, som räknar in de som kommer från andra hållet. Smart va?

 
Jag stannade till och fotograferade...
 
 
Jag stod still i typ en minut men det var knappt att jag hann fotografera
 
 
 
 
 
 
Nä nu får det räcka, jag måste ju hem...

torsdag 22 november 2012

det här med att kommentera inlägg

Jag har vid ett tidigare tillfälle skrivit om hur man gör när man lämnar kommentarer, och för alla er som (ännu inte läst det inlägget) vill ha lite mer hjälp, tänkte jag bidra med en liten instruktionsfilm...värsta high-tech...men sen kom jag på att "nåt sånt kan jag ju inte jag", så då får det bli att jag skriver en "manual" istället. Jag hoppas därför att denna lilla information ska hjälpa er...

Börja med att läsa mitt inlägg...
- när du har läst det, finns det en rad där det står "kommentarer" - klicka på "kommentarer"
- då poppar det upp en ruta där du kan skriva din kommentar (avsluta gärna med ditt namn, om du sen väljer "anonym" längre ner)
- när kommentaren är skriven, tar du tag i rullisten vid högersidan och drar ner tills du ser "välj en identitet"
- där kan du till exempel pricka i antingen "namn/URL" - här skriver du ditt namn (igen kanske) eller så väljer du "anonym" (och då är det ju bra om du skrivit ditt namn efter din kommentar)
- klicka sen på förhandsgranska - då får du se hur din kommentar ser ut - och är den ok...
då klickar du på "publicera kommentar".

Blev det lättare eller har jag krånglat till det ytterligare? Jag hoppas att det här gör att det blev lättare.. och att jag nu får massor av fler kommentarer från er! Annars får du höra av dig igen och så får jag se hur jag kan hjälpa dig vidare... Kram till er alla!!!

söndag 18 november 2012

mer bred än lång...

Jag är mer bred än jag är lång kan jag villigt erkänna. Inget roligt alls. Fåfäng som jag är försöker jag alltid ha på mig nåt som döljer de där (jävla) badringarna. Nåt plagg som hänger över och absolut inget som sitter åt. Tänk om jag kunde sluta bry mig.
Häromdagen tog jag på mig en randig tröja (i.n.t.e. åtsittande!) och över det en lång svart kofta.


Det blev lite väl varmt, så efter ett tag tog jag av mig koftan.


Då hör jag plötsligt en person som säger;
"Har du gått upp i vikt eller är det tröjan som gör att du ser tjock ut?"

Jag kände hur allt bara svartnade för ögonen, men jag fann mig snabbt och svarade; Jag har gått upp i vikt, säkert tjugo kilo och då är det ju bra att ha en sån här tröja..."

Personen sa inget mer.

Nu har jag funderat och jag kan inte bestämma mig. Ska jag "ge igen" eller bara låta det vara??

lördag 17 november 2012

min vinst-cykel

Jag har länge tänkt att jag skulle fixa till min cykel. Den jag vann i vår utlottning på jobbet. Den som ingen mer än jag ville behålla och fortsätta ha som vår firma-cykel. Nädå, behålla nåt gammalt var inte nån bra idé tyckte dom. Bättre då att köpa t.v.å. helt nya cyklar som just nu bara står i källaren på jobbet och samlar damm, för dessa två ska inte stå på gården utan dessa "ska vi vara sååå rädda om". (Läs; b.u.l.l.s.h.i.t).

Näväl, jag fick på så vis en cykel gratis och den kommer att vara superbra som extracykel. Men den behövdes pimpas upp lite, från att ha sett ut så här:


Med en konstig last-anordning på pakethållaren, för hög sadel och en handbroms som inte fungerar...

Ja det blev en del jobb med skiftnyckel, avbitartång och hylsnycklar - och med sånt här grovgöra är det definitivt inte optimalt att ha fejkade naglar. Inte optimalt alls. Det är inte min melodi att vara "försiktig" att plocka upp muttrar och liknande som hamnade på golvet.


Last-korgen eller vad det nu skulle föreställa är nu borta! Sänka sadeln och sen fixa handbromsen -sen är den klar!


...jag lossade på muttern för att sänka sadeln men den satt som berget så den fick vara och när jag äntligen fick bort handbromsen (läs; jävla anordning) och klippt av wiren (läs; vajern) och var helt slut - kom jag på att det nog hade varit en bra idé om jag hade låtit handbromsen sitta kvar och lämnat in den hos nån cykel-expert som kanske kunnat justera den. För när cykeln ska tas nerför källartrappan - då behövs det ju broms-hjälp. Attans att jag inte tänkte på det. Men men, jag får prova och se... (I värsta fall kan jag väl ta ner den via hissen).

fredag 16 november 2012

ett lejon klarar allt...

Jag har tagit fram borrmaskinen igen (läs; varför har jag inte placerat den i förrådet redan?) för att borra i mina fantastiska (läs; förbannade) väggar. Inte min favoritsysselsättning om man säger så.
Jag sover dåligt på nätterna - jag kan knappt kalla det att sova, men iallafall, jag ligger i sängen och vrider och vänder mig, sover någon timme, vaknar och funderar på hur länge jag sovit och hur många (läs; få) timmar det är kvar innan jag ska gå upp och så oroar jag mig för att (inte) somna om igen och kanske inte vakna i tid. Ja ni fattar säkert.
Jag har fått för mig att jag kanske har för ljust i sovrummet så nu var det alltså tid att sätta upp någon form av mörkläggningsgardin. Nånting måste ju göras. (även om jag hade bestämt mig för att i.n.t.e. ha gardiner alls, nånstans i lägenheten - mest för att jag ville undvika att borra OCH för att jag tycker det är fint utan).

Så tadaaa....


Jag fick sätta dubbla gardiner för varken den grå eller den svarta var för sig gav tillräckligt med mörker. Men båda tillsammans...då blev det M.Ö.R.K.T! Håll alla tummar och tår att detta hjälper mig att kunna sova...


Och, när man som jag är LEJON...
 
 
...ja då fixar man väl det mesta....
men helst (läs; absolut) inget mer borrande, för då blir det mer morrande!

onsdag 14 november 2012

Försvinner i dimman eller molnen???

Kommer ni ihåg sagan om "Jack och bönstjälken"?
I grova drag handlar den om den faderslöse fattige pojken Jack som växer upp med sin mamma, och när Jack ska sälja deras sista ko så blir han lurad av nån man som föreslår ett byte mot några magiska bönor. Jack sår bönorna som växer upp till en enorm stjälk mot himlen, han klättrar upp och hamnar i jättarnas land där han bl a hittar en gås som lägger guldägg...som han stjäl, dödar den hemska jätten och klättrar ner igen. Sagan slutar lyckligt som alla sagor gör.
När jag var liten tänkte jag alltid att den där stjälken, den kunde man nog inte se ända upp till jättarnas land. Den kunde man nog bara se tills den försvann bland molnen eller så...
 
I morse tänkte jag på just den sagan - och den där stjälken - när jag såg det här från min balkong...
 
 

 
Lite som att "man vet att något är enormt, men man ser inte var det slutar" typ....
 

 



tisdag 13 november 2012

mammografi....


Jag ska snart gå på mammografi igen.
Denna (hemska) undersökning som gör (så jävla) ont men som är sååå viktig.

I sammanhanget kan jag inte låta bli att låna (knycka) några rader från den här sidan:
Vilken tur att tyngdlagen har tagit ut sin rätt för nog måste det vara lättare att få in slappa hängbröst i den där maskinen än fasta toppiga bröst eller för den delen bröst med implantat. Det är inte bara negativt att brösten har tagit sikte mot marken efter två graviditeter.
De där raderna gör mig något lite gladare.


söndag 11 november 2012

helgen i bilder...tills kamerabatteriet tog slut...

 ...men minA Egna BATTERIER BLEV LADDADE och DET VAR - och ÄR - VIKTIGARE!!!
 
 
Först packades lilla resväskan
 
 
Tog tåget
 
till min älskade lilla stad


Här blev jag hämtad och vi körde.....länge
men sen var vi framme....hos Anita på landet, där hästarna går i hagen runt huset


Vi packade ur bilen

 
och som vanligt känner man sig alltid extra...
 
 
 
Under den här helgen har vi snackat om allt som vi säkert redan pratat om, men som vi båda känner aldrig kan bli för mycket snackat om. Sånt som tål att upprepas och som man kanske har tänkt annorlunda om sen vi först snackade om det. Vanligt tjej-snack alltså. 
 
Vi har jobbat lite också...
hmrppfh...ja inte jag, för som Anita sa (emellanåt med s.t.o.r.a. bokstäver); "du gör inte ett skit" och "låt bli" och "du har fan haft diskbråck!"
 
Anita hade fått lite växter av grannen som tvunget måste sättas i jord innan frosten.
 
 
Sen skulle trädgårdsavfallet sopsorteras
 
 
Sen skulle det fixas kalkon med alla tillbehör -
och oj vad det luktade gott (det luktade ju pippi) tyckte både Vargtass och Tuffis
 
 
Kokt potatis, morötter och brysselkål och rödkål.
Jag som aldrig tyckt om de två sistnämnda tog mod till mig och provsmakade och kom fram till att jag nog kommer att äta det fler gånger om jag blir bjuden på det.
 
 
och så kalkonen...som skulle vändas och vändas och vändas nästan hela tiden
 
 
Under tiden vi fixade med käket - det var bara Anita som fixade - så hann hon att bjuda på TRE olika glögg varav "den mittersta" var den godaste. Det var nån glögg med chokladsmak!
 
 
Sen....la min kamera av....batteriet var slut!
 
Kalkonmiddagen var underbar!!! Och vilken jävla god sås!!! Anita är världsbäst på såser.
(Hon hann iofs att göra en som var ännu godare till kyckling-filéerna kvällen innan när vi kom tillbaka efter besök på Thuleslund).
 
Anitas vuxna "barn" med respektive kom och käkade. Vi drack och åt gott och snackade och sen var det nån som skulle vidare och då kom kortleken fram och vi spelade "sjua" och jag var så glad att jag vann nästan hela tiden och sen var det nån mer som skulle vidare och då hamnade Anita och jag framför TV'n mitt i nån film och då pratade vi om allt och ingenting och förstod inte vilken film vi såg och sen stupade vi i säng.


Note to myself: Tag ALLTID med batteriladdare till kameran!!

fredag 9 november 2012

(planerad) weekend på landet


Det där med att flytta till storstan var ju bra för att jag skulle slippa mitt tre-timmars-pendlande till och från jobbet. Ungefär samtidigt som jag flyttade hit flyttade även min allra bästa vän. Men inte närmare mig. Hon köpte hus i en liten ort ute på landet där ingen buss stannar. Inget annat stannar där heller (jo, om man kommer i taxi eller kör själv). Spontanbesök är totalt omöjligt. Man åker inte dit bara så där utan man vill gärna veta att hon är hemma när man "har vägarna förbi" typ.
Sen vi flyttade på varsitt håll så har varje besök hos varandra varit planerade. Eller rättare sagt, mina besök hos henne har varit det. Om hon åker in till storstan och jag inte är hemma kan hon ju alltid åka till Ikea eller nåt.

Den här helgen ska jag till henne. (Hon hämtar mig vid tåget när hon jobbat klart). Åh jäklar vad jag längtar efter att träffa henne! Jag ser fram mot en helg där vi snackar och dricker vin och snackar och snackar och dricker lite till och snackar ännu mer. Vi kommer aldrig till punkt när vi träffas, vi har aldrig slut på samtalsämnen och det känns alltid som om vi träffades alldeles nyss och det är så jäkla skönt att få snacka av sig och lyssna på lite skvaller och lite annat matnyttigt och få diskutera all världens problem och försöka lösa dom på vårt eget lilla vis. Sen har hon ju två katter också och jag bara älskar Tuffis! Denna stora tjocka (förlåt) goa katt!


På lördag kväll ska hon bjuda på kalkonmiddag. Det är nåt med Mårten Gås-helg och "gås är så fett och kalkon är myckt godare" enligt henne. Hennes vuxna goa "barn" med respektive kommer också då, och jag vet att vi garanterat kommer att spela spel och skratta så det gör ont i magen och var och en kommer att se till att göra sitt yttersta så att motståndaren förlorar.

Bilden är gammal
 
Såna här helger behövs - oftare!